Varannan person har mindre än 10 000 i buffert
Finansinspektionen gör återkommande kartläggningar av vårt sparande. Underlaget i rapporten utgår från siffror under perioden 2020 till 2023 och är den mest heltäckande kartläggning som har gjorts av svenskarnas finansiella tillgångar sedan 2007 när Sverige slutade samla in uppgifter om hushållens tillgångar. Rapporten innehåller uppgifter om kunder och behandlar i huvudsak det likvida finansiella sparandet, som består av tillgångar på bankkonton, i fonder, i aktier eller annat sparande som kan ge avkastning i pengar.
Jag har full förståelse för att människor som inte kommit så långt i sitt sparande eller som använt upp sina sparade medel kan bli stressade av råden. Ofta riktas tipsen till personer som har stort sparutrymme i sin ekonomi och inte mot de som har störst behov.

Claudia Wörmann, Boendeekonom
Summering av undersökningen
- Varannan person har mindre än 10 000 kronor i buffertsparande på sparkonto.
- 3 av 10 har 50 000 kronor eller mer i buffertsparande på sparkonto.
- Hushållens tillgångar har ökat markant under senare år. Många har ökat sitt sparande på konto och i fonder och aktier.
- Sparandet är ojämnt fördelat. Omkring fem procent av Sveriges befolkning äger hälften av alla tillgångar.
- Männen äger 57 procent av de totala tillgångarna. Att män äger mer än kvinnor kan förklaras av att tillgångarna är ojämnt fördelade bland de mest förmögna. Exkluderar vi de som äger mer än en miljon kronor är tillgångarna i stort sett lika fördelade mellan könen.
- Stor skillnad i hur kvinnor och män placerar sina pengar. Skillnaden är störst för aktier, där äger männen 70 procent av det totala värdet. Bland tillgångar under 1 miljon kronor, där de totala tillgångarna nästan är jämnt fördelade, äger kvinnor ett större värde i fonder och män ett större värde i aktier.
Missriktad välvilja kan leda till stress
Det är vanligt att rekommendationen för ett sparande handlar om att sprida riskerna mellan olika sparformer. Helst ska det finnas ett sparkonto, ett sparande på börsen, sparande till pensionen och att spara till sina barn. Har man inte kommit igång med sitt sparande finns det risk, tror jag, att alla råd blir en stressfaktor. Och vad värre är, det kan finnas risk att den som verkligen skulle behöva komma igång med ett sparande helt lägger av, tror att det är övermäktigt.
Jag har full förståelse för att människor som inte kommit så långt i sitt sparande eller som använt upp sina sparade medel kan bli stressade av råden. Ofta riktas tipsen till personer som har stort sparutrymme i sin ekonomi och inte mot de som har störst behov. Prioritera att spara till en buffert först och låt dig inte stressas. Kan du spara lite grann är det hundra procent bättre än ingenting alls. Kan du inte spara alls, då är det så, då kan du försöka komma igång längre fram.
Skatteåterbäringen kan bli ett startskott
I april började skatteåterbäringen komma in på kontot, för privatpersoner som deklarerat digitalt senast den 2 april och som inte ändrat något i deklarationen. Några får vänta tills i maj och en del tills i augusti. Skatteåterbäringen innebär en klumpsumma som kan leda till startskottet för ditt sparande. Det kan också vara ett bra tillfälle att gå igenom ekonomin och sätta nya sparvanor när skatteåterbäringen kommer.
6 tips till dig som vill komma igång med ett sparande/ öka ditt sparande utan stress
- Börja med att gå igenom inkomster och utgifter, leta efter kostnader du kan skära ned på. Är du beredd på att ändra beteenden kan det vara lättare att hitta utrymme i din ekonomi för att spara. Cykla oftare, ta med matlåda, skippa spontan shoppingen. Syna dina beteenden kritiskt. En enskild utgift kan kanske inte kännas så stor, men summerat kan det bli din sporre till förändring och sundare sparvanor.
- Sätt inte ett alltför högt sparmål. Tänk på att ett litet sparande är bättre än ingenting alls! Sätt delmål. Vissa människor behöver spara till något konkret och motiveras inte alls av att spara för sparandets skull.
- Prioritera att spara pengarna på ett sparkonto med ränta och insättningsgaranti tills du har en viss sparbuffert. Pengarna kanske inte ökar i värde så mycket men de riskerar heller inte att minska. Ett bra riktmärke är att spara så att du har två månaders utgifter. Har du regelbunden inkomst, sätt en stående överföring när du vet vad du kan spara varje månad.
- När du kommit en bit på vägen kan du fundera på att utöka ditt sparande med att köpa aktier eller fonder som ett komplement till kontot och buffertsparandet. Men kom ihåg att börsen kan både gå upp och ned.
- Se till att vardagsekonomin fungerar först. Sparande till barnen kan komma sen och kom ihåg att alla inte sparar till sina barn.
- Att spara till pensionen kan vara bra, men kolla först på minpension.se hur det ser ut för dig.
Utgå från din egen situation och dina möjligheter, och varmt lycka till,
Claudia