Ska vi bara ha behov av latte, bröd och salt?
Har du också gått omkring någonstans och känt att här känns det lite deppigt? Eller kommit på dig med att känna tvärtom, här känns det bra, här skulle jag kunna tänka mig att bo? Det har jag. När det känns bra kanske du befinner dig någonstans där serviceutbudet speglar dina mångsidiga behov. Om du får punka finns en cykelreparatör, om du spiller på festblåsan finns en kemtvätt, och en bagare som är känd för sitt unika bröd. Du kan beställa blommor, ta ett glas vin och käka en god middag i kvarteret. Handla mat och laga skorna om du behöver.
Det handlar inte bara om nostalgi. Små, lokala företag bidrar till att stadslivet känns mer levande, de stärker den lokala ekonomin och identiteten och kan skapa arbetsmöjligheter. När de små och unika näringsidkarna försvinner minskar både mångfalden och den lokala identiteten.
Claudia Wörmann, Boendeekonom
Det finns otaliga exempel på samhällen runtom i Sverige där den stora arbetsgivaren eller bruket lagt ned, med utflyttning som följd. Och den delen av historien tar sig rent visuella uttryck i form av nedlagda butiker. Inte sällan med stora skyltfönster som gapar tomma i det som en gång var välbesökta butikslokaler i gatuplan. Utvecklingen sker nu överallt, nedlagda, små butiker blir en allt vanligare syn på orter som inte präglas av utflyttning. För varje skyltfönster som töms och skyltar som försvinner urholkar det också mångfalden.
Det finns en rad effekter av att mångfalden med små, unika butiker och verksamheter ersätts av kedjor med starkare ekonomi. Det leder till att kvarter och samhällen riskerar att tappa sin särprägel, allt ser till slut likadant ut. Och serviceutbudet speglar inte längre våra behov, det handlar snarare om att bara de som har ekonomi nog stannar kvar. Inte sällan företag som ingår i en kedja av flera.
Ett utbud som ser likadant ut leder till att känslan av samhörighet och lokal delaktighet urholkas. Med högre hyror kommer etableringar som riktar sig till köpstarka konsumenter. Låg- och medelinkomsttagare som bor i området får svårare att ha råd med servicen lokalt.
Tomma lokaler påverkar gatubilden och kan upplevas som negativt. Om utvecklingen med tomma lokaler kvarstår blir det också svårt att attrahera nya människor till området, vilket blir negativt för de näringsidkare som finns kvar. Det slår även negativt på bostadsmarknaden (minskad efterfrågan) och på sikt sjunkande priser.
När viss service försvinner och flyttar längre ut påverkar det olika målgrupper på olika sätt. Du begränsas i din möjlighet att nyttja servicen om du saknar bil. Alla som har svårighet att åka, med bil eller kollektivt, får svårt att ta sig till den service de behöver i vardagen.
Det handlar inte bara om nostalgi. Små, lokala företag bidrar till att stadslivet känns mer levande, de stärker den lokala ekonomin och identiteten och kan skapa arbetsmöjligheter. När de små och unika näringsidkarna försvinner minskar både mångfalden och den lokala identiteten.
Om inget görs riskerar våra städer att bli alltmer lika varandra och bli betydligt tråkigare. Jag sitter förstås inte inne med alla svar, men tror att frågan om den (över)levande, mångsidiga staden behöver diskuteras på flera plan.
För att vända utvecklingen krävs både politisk vilja och nya lösningar.
Claudia Wörmann, boendeekonom Hypoteket