Ökad pessimism om privatekonomin - en del saker kan man göra själv

Mycket har förändrats sedan mätningen i januari. Ekonomisk oro, osäkerhet i USA, risk för sämre tillväxt, stigande arbetslöshet och en börs i gungning är nya faktorer. I undersökningen, som genomfördes mellan den 4 och 6 april, ställdes även frågan om USA-tullarna. 79 procent är oroliga för att tullarna ska skada svensk ekonomi.

Det finns en rad faktorer som kan ha lett till att pessimismen om privatekonomin tilltagit. Om undersökningsresultatet infrias lär det bli sämre innan det blir bättre.  Känner du dig orolig och har fog för pessimismen är det dagas att skaffa dig superkoll på sin egen privatekonomi och se om du kan förbättra den. Ibland kan det räcka med en beteendeförändring du blir uppmärksam på. 

Några tips på vägen mot mindre oro (och bättre ekonomi)

Vi kan alla hamna i situationer i livet där det är svårt att klara ekonomin. Blir det en lång och utdragen situation kan det gräva hål i privatekonomin även med en buffert på plats. Att ducka för problemen är det sämsta alternativet. 

Lån och boendekostnader 

Undersök dina möjligheter att komma ned i boendekostnad. Var det länge sedan du gjorde en värdering av din bostad kan det vara läge att göra det (får göras vart femte år). Håll dig uppdaterad kring räntenivån. Vad får andra för ränta (snittränta) och hur står sig din ränta mot den genomsnittliga. Begär ut ett amorteringsunderlag och byt bank om du inte är nöjd. Fundera på val av bindningstid. 

Undersök möjligheten att  hyra ut ett rum i din bostad (med föreningen eller hyresvärdens godkännande). 

Se över ditt avtal för el- och hemförsäkring. Sänker du temperaturen inomhus kan du spara en hel del per år. Se till att kylen och frysen har rätt temperatur. Riktmärke plus 4 i kylen och minus 18 i frys.  Byt till energieffektiva  glödlampor. 

Har du flera lån och några med högre ränta lönar det sig att kontakta  banken och fråga om du kan samla alla lån. Det finns bra jämförelser på nätet du kan använda dig av, och det lönar sig ofta att ta direktkontakt med ett par aktörer och jämföra med varandra. 

Budget på plats

Försök få koll på din ekonomi genom att göra en budget. Då får du en överblick över dina kostnader. Välj ett tillvägagångssätt som du känner dig mest bekväm med. Skriv kassabok, fysiskt eller på mobilen, ladda ned ett budgetverktyg eller använd dig av ett eget excelark. Konsumentverket har exempelvis något som heter budgetkalkylen. 

För att budgeten ska bli så bra som möjligt behöver du gå igenom dina inkomster och utgifter. För att kartlägga hur du använder dina pengar och för att få en överblick. Utgå från den genomgången och var uppmärksam på dina ekonomiska beteenden. 

Avtal 

Ta kontakt med leverantörer för dina avtal för tv, internet, telefon och försäkringar.  Undersök möjligheten att komma ned i kostnad alternativt byt leverantör. Kolla så du inte är dubbelförsäkrad eller om du betalar för försäkringar du inte behöver. Idag är det lätt att jämföra bolag med varandra. 

Planera dina måltider 

Matkostnaderna har ökat markant. Det är alltid mer ekonomiskt att göra en matsedel per vecka än att spontanhandla för dagen. Gör en inköpslista baserat på extrapriser och erbjudanden. Laga mat hemma. Ta med matlåda. 

Bil, drivmedel och parkering

Räkna på vad bilen kostar dig per månad, det kankse kan bli en sporre att ändra ditt beteende? Bor du så att du kan gå, åka kollektivtrafik eller cykla dit du ska blir det billigare än att ta bilen. Räkna på det. 

Sparande 

Om du har möjlighet, se till att försöka få igång ett buffertsparande. Det är pengar som ska gå till något oförutsett som kostar pengar. Sätt en automatisk överföring om du kan och sätt pengarna på ett konto med ränta. 

Varmt lycka till, 

Claudia Wörmann, sparekonom på Hypoteket. 

Frågor och svar i undersökningen 

Mätningen är gjord av opinionsinstitutet Verian. Totalt har drygt 1 000 personer svarat på frågorna. Urvalet är slumpmässigt rekryterade genom Sifo-panelen och frågorna är besvarade mellan 4 och 6 april 2025.

Så här löd några av frågorna och svaren:

Hur tror du att din egen ekonomi kommer att utvecklas under det kommande året?

Bättre – 12 procent

Ungefär som nu – 58 procent

Sämre – 26 procent

Tveksam, vet ej – 4 procent