Många omvälvande händelser kan ha ändrat vårt synsätt

Veckans räntesänkning är väldigt välkommen för stressade hushåll. Kanske ännu viktigare är Riksbankens prognos om att räntan kan sänkas ytterligare två eller tre gånger i år, om inflationen håller sig på en låg nivå. Det är också något snabbare än i direktionens bedömning i juni.

Alla med bolån kan nu räkna med att räntekostnaderna inte ökar. Vi vill kartlägga, räkna och blicka framåt, vilket inte är så konstigt i livets största affär. Eftersom det rör sig om så stora summor i lån kan också en liten förändring ge stora effekter i privatekonomin. Om hushållets ränta går från 4,40 till 4,15 med ett bolån på 2 respektive 3 miljoner minskar ränteutgiften (innan skatteavdrag) med drygt 400 respektive 600 kronor per månad.

Genom att blicka tillbaka ett antal år kan man lugnt konstatera att det varit allt annat än lugnt. Den som letat stabilitet har blivit besviken.

Mellan 2015 och 2022 hade vi minus- och nollränta. Sen gick det fort uppåt. Vi har också, utan att ha bett om det, fått erfara vad en pandemin innebär och kunskap om hur det är att leva med restriktioner. Nu finns erfarenheter, allra främst i södra Sverige, hur dyrt det kan vara med el. Och nu vet vi att drivmedelspriserna kan skjuta i höjden, och det snabbt.

Vi har kunnat konstatera att många behövt ställa om vad och var de handlar, på grund av högre livsmedelspriser. Och så gick bostadsmarknaden (under pandemin där bostäderna både nya och gamla med alla rätt kunde säljas redan i trapphuset) från stekhet till ljummen till iskall (nyproduktionen). Vi vet vad effekterna blir när ett fartyg hamnar snett i Suezkanalen. Och nu måste vi också ta till oss information om krig i vår omvärld. Det är också snart dags att följa valutgången, den 5 november, i USA.

Kan komma en del insikter 

Nu befinner vi oss i en lågkonjunktur, ingen vet hur djup eller långvarig den blir. Kanske blev vi lite klokare under de senaste åren? Inte för att vi ville, utan för att vi var tvungna. Ungefär så här:

Stigande bolåneräntor, ibland ganska snabbt, kan ha lett till en större medvetenhet. Fler vet sin räntenivå, vet vad andra har och har lärt sig att både jämföra, förhandla och ifrågasätta.

Vardagskostnaderna som blivit dyrare kan leda till ändrade beteenden. Den korta bilresan kanske inte blir av. Duschen blir kortare och temperaturen sänks. Dyrare livsmedelspriser har lett till att människor handlar andra livsmedel i andra affärer.

Med erfarenheten av att bopriserna också kan gå ned och marknaden stanna av kan fler fatta sitt köpbeslut på basis av här kan jag trivas, här vill jag bo. De leder till en mer stabil marknad än den som präglas av att snabbast möjligt maxa investeringen (köpa billigare och sälja dyrare).

Högre kostnader generellt leder till att fler människor sätter sig ned och räknar på inkomster och utgifter. Många letar efter läckor och försöker täppa till dem.

Vi människor må vara svåra att övertyga om förändring. Det går dock avsevärt bättre att ändra en vana när vi också har förmågan och får en direkt vinning av det. Möjligheten att ändra ligger dels i kunskapen om hur man gör dels i ens privatekonomiska situation. För hushåll som ligger precis på bristningsgränsen, det finns inget att ändra, inget att dra ned på - för dem är veckans räntesänkning och kommande räntesänkningar extra positiva.

Hälsningar 

Claudia Wörmann