Livet händer även på bostadsmarknaden- det finns knep att ta till
Ibland kan man få uppfattningen att alla som agerar på bostadsmarknaden gör det efter en kalkyl, eller en prognos för den delen. Så är det inte. Alla kan inte tajma ett flyttbeslut efter bästa läge. Vi flyttar av så enkla skäl att något sker i privatlivet. Och dessa omvälvande händelser i livet sker alldeles oavsett hur bostadsmarknaden ser ut eller hur den kommer att se ut. Man kan heller inte helt gardera sig inför dessa händelser. Man kan dock alltid, med god planering minska de värsta effekterna.
När bostadsmarknaden varvar upp igen blir det en större skiljelinje mellan de som redan är inne och de som står utanför och knackar på. Och mellan de personer som planerat för framtiden och de som inte gjort det. Det handlar om så mycket mer än bara om bostäder. Det handlar om möjligheten till att ta nästa steg i livet, som nybliven förälder, som ensamstående eller student.
Claudia Wörmann, Boendeekonom
För en tid sedan pratade jag med en kvinna som nyligen blivit lämnad ensam. Mannen hade gått vidare och hon tvingades ta itu med saker som för henne var helt nya. Den ena utmaningen efter den andra radades upp, till sist hade hon kläm på det mesta. Hon insåg att på en enda ekonomi, trots att skulden var låg på bostaden, kunde hon inte bo kvar i det hem de byggt upp.
Eller det mejl som damp ned förra veckan med rubriken: Vad ska jag göra? Jag har kommit in på min drömutbildning, men bostadssituationen är helt hopplös. Från en ung blivande student i Lund. Det här blir, för mig, en påminnelse om att livet händer och människor drabbas. Allt i livet är inte kalkylerbart och förutsägbart.
En del handlar om att vara förutseende. Men det går inte alltid att planera för framtiden, livet går liksom inte riktigt att prognostisera. Säg den förälder som på BB vet att den lilla ska börja plugga i Lund om sisådär 22 år och som där och då planerar för det. Det går heller inte att planera för att bli lämnad efter ett långt äktenskap redan innan man gift sig. Tyvärr är det så, god planering krävs för den dagen du måste realisera plan B. Har du stått i bostadskö länge nog för ett förstahandskontrakt (och uppfyller inkomstkraven) underlättar det. Har du sparat pengar blir det lättare. En öppen och rak dialog med en partner, och ett rättvist ekonomiskt upplägg, ökar möjligheten att båda i relationen har samma möjlighet att komma vidare den dagen det oväntade sker.
Privatekonomi och pengar är behäftat med stor integritet. Integriteten kan till och med göra att vi undviker att prata om ekonomi i ett förhållande. Och det kan vara både svårt och känsligt att tidigt börja prata pengar. Men det går desto lättare, till och med väldigt lätt att i samtal och i sociala medier dela med sig av bilder från sin drömbostad eller ett inköp man unnat sig. Vägen dit och de uppoffringar man gjort, hur stora lån man har och hur mycket man amorterar är mer höljt i dunkel.
Kanske påverkas människor av en allt för tro på det offentliga systemet, den svenska välfärdsmodellen. Kanhända att det ligger en förväntansbild på att någon annan ska fixa problemet, det kan leda till passivitet. Samtidigt, tror jag, finns en större medvetenhet idag om att bostadsfrågan är komplex och det krävs både kollektivt och individuellt ansvar för att komma vidare.
När bostadsmarknaden varvar upp igen blir det en större skiljelinje mellan de som redan är inne och de som står utanför och knackar på. Och mellan de personer som planerat för framtiden och de som inte gjort det. Det handlar om så mycket mer än bara om bostäder. Det handlar om möjligheten till att ta nästa steg i livet, som nybliven förälder, som ensamstående eller student.
Claudia Wörmann, Boendeekonom på Hypoteket