Kan hösten bli en nystart för din ekonomi?

Unga särskilt utsatta 

Skulder och psykisk hälsa hänger ihop. I en ny studie har 2 050 unga vuxna i åldrarna 18–29 år fått svara på frågor om sitt mående, sin ekonomiska situation samt fått frågor om ekonomi. I enkätstudien fick deltagarna svara på grundläggande frågor om inflation, ränta och risk, det vill säga företeelser som är bra att ha koll på. 20 procent svarade rätt på alla frågorna. Utbildningsnivån påverkade hur väl de unga vuxna kunde besvara frågorna. En fjärdedel svarade att de tagit konsumtionslån och 10 procent hade sökt hjälp hos budget- och skuldrådgivningen i kommunen.  

Det är inget nytt att framför allt unga har låg kunskapsnivå om ekonomi. Så har det varit länge. Man kan säga att problemen förvärrats genom att både blanco- och smslån finns väldigt lättillgängliga. Felaktiga beslut under unga år kan påverka din ekonomiska utveckling under resten av livet. På så sätt har behovet av att öka den ekonomiska kunskapsnivån blivit mer akut. 

Vi som pratar om hur viktigt det är att att göra en budget och att spara uppfattas sannolikt som ganska trista. Det finns ett ständigt brus där ute, inte minst i sociala medier, med mer fokus på konsumtion och med mindre fokus på sparande.  En annan branschkritisk fråga är att vi ofta pratar ekonomi för de som redan har koll. Saknar man kunskap, intresse och sparade pengar blir exempelvis rådet om att sprida sitt sparande helt felriktat. Jag kan tycka att det är dags att göra något åt problemet på riktigt. Och för det krävs insatser från fler håll. 

Tips på vägen till dig som känner dig lite osäker på din ekonomiska kunskap

Budget

Vi pratar ofta om att göra en budget. Det handlar om att du får en överblick på hur mycket pengar som kommer in och vad som går ut, varje månad. Alla har inte en regelbunden inkomst, varierar inkomsten så får du göra en ny budget varje månad. När du skaffat dig koll på vad som kommer in en månad får du också sammanställa dina utgifter. Nu vet du vad du har att röra dig med. Det bästa tipset är att följa budgeten. Misströsta inte, det blir lättare med tiden. Genom att du sätter dig in i din ekonomi får du också bättre koll. Du hinner bromsa en dålig vana i tid och lär dig prioritera vad du lägger dina pengar på. Med sjunkande räntor och lägre omkostnader kan många hushåll nu uppleva att de får en gradvis förbättrad ekonomi. Förutom att dra en lättnadens suck kan det vara bra att bestämma sig för vad man ska lägga sina “extra” pengar på. Får högre lön, eller annat tillskott i ekonomin gäller samma sak, ha en plan. 

Kommentar: Med en bra överblick kan du tidigt upptäcka eventuella fallgropar i din ekonomi och bli uppmärksam på om du har beteenden som kostar väldigt mycket i förhållande till annat. Kanske leder det till att du vill prioritera bort en del kostnader när du ser vad det kostar totalt. Lunchen ute till exempel. Säg att lunchen ute kostar 120 kronor. En enskild utgift på 120 kronor kanske inte upplevs som så mycket. Äter du lunch ute tre gånger i veckan och har den vanan i 10 månader blir årskostnaden 14 400 kronor. 

Buffert 

En buffert är pengar som ska vara lättillgängliga ifall diskmaskinen går sönder, om du får punktering eller om du måste gå till tandläkaren.  Eller om du hamnar mellan jobb eller på annat sätt får en försämrad inkomst. Man kan aldrig veta när och om de oförutsedda kostnaderna kommer. Det är dock bra att ha den där bufferten, för andra alternativ som att ta snabblån eller låna av släkt eller vänner, är sämre. Ta en till ett par månaders utgifter- där har du måttet på din buffert. 

Kommentar: Säg att du trots att du gjort en budget och följer den inser att du inte har utrymme över för att spara. Då är det så. Satsa på att spara när du kan. Och till dig som kan spara, oavsett hur lite eller mycket, sätt över pengarna på ett sparkonto med ränta och statlig insättningsgaranti. Har du möjlighet att spara samma summa varje månad kan det vara en bra idé att göra en automatisk överföring. 

Annat sparande 

Befinner du dig i en situation där du helt saknar sparande, kanske nyligen fått  jobb eller om du använt dina sparpengar, satsa på att spara till en buffert. Buffertsparande kommer först. När du fått ihop en bra buffert kan du fundera på vad annat du vill spara till. 

Kommentar: Ibland kan man få uppfattningen att alla ska kunna sprida ut sitt sparande. Både vad man sparar till och på vilket sätt. Det i sig kan stressa. När du buffertsparat en tid och fått ihop så att du klarar ett par månaders utgifter kan du fundera på att spara till annat. Kanske vill du börja spara på börsen. Då ska du vara medveten om att, till skillnad från pengarna på sparkontot, dina pengar kan sjunka i värde. 

Svårt att betala

Får du svårt att betala en räkning är det allra bäst att så snabbt som möjligt ta kontakt med den som ställt ut fakturan. 

Kommentar: Det är alltid bättre att ta kontakt än att samla på hög eller ducka problemet. Här finns det ofta utrymme att du får en avbetalningsplan. Ring så fort du märker att du har problem. Det är också bra att prioritera dina räkningar. Avgift, lån, hyra och försäkring hamnar ofta högt upp. Ställ dig frågan vad konsekvensen blir om du inte betalar. Då blir det  lättare att prioritera. Du kan också höra av dig till kommunen, de har budget- och skuldrådgivare. 

För mer information

Studien om låg kunskapsnivå bland unga: https://www.lu.se/artikel/alarmerande-lag-kunskap-om-ekonomi-bland-dagens-unga

Claudia Wörmann, boendeekonom