Checklista för att flytta hemifrån för unga och föräldrar

I ett europeiskt perspektiv flyttar svenska unga vuxna hemifrån bland de första, men jämförelsen visar inte vilken sorts bostad man flyttar till. I Kroatien flyttar unga vuxna hemifrån (i genomsnitt) vid 33,4 år. I Finland går flyttlasset vid 21,3 år och i Sverige vid 21,4 års ålder. När flytten från föräldrahemmet sker beror på var i landet man befinner sig och på ens ekonomiska förutsättningar.

Boendeekonomi
Att bo i en studentbostad och andrahandsbostad, vilket är vanligt att flytta till, är inte samma sak som att ha ett eget förstahandskontrakt eller en egen bostadsrätt
Porträttbild av Claudia Wörmann, Boendeekonom på Hypoteket

Claudia Wörmann,  Boendeekonom

Svenska unga vuxna flyttar hemifrån tidigt enligt Europeiska mått. En brist med kartläggningen är att den bara utgår från åldern vid flytten. Den säger inget om vilken bostadsform de unga vuxna flyttar till. Statistiken kan misstolkas och man kan få uppfattningen att de unga vuxna i Sverige inte alls har så stora problem med att lämna boet. Att bo i en studentbostad och andrahandsbostad, vilket är vanligt att flytta till, är inte samma sak som att ha ett eget förstahandskontrakt eller en egen bostadsrätt, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på Hypoteket. 

Några av problemen 

Unga saknar lång kötid till en hyresrätt och har sällan hunnit spara ihop så mycket pengar som krävs till kontantinsatsen. Som ung ska du, precis som alla andra, klara att betala kontantinsatsen (15 procent av bostadens pris) och klara av att amortera. Unga tjänar inte så mycket, hyror och bostadspriser är höga i förhållande till inkomsten.  

Det har blivit något lättare för unga vuxna att få ihop till kontantinsatsen i och med att prisutvecklingen har klingat av. Högre räntor gör det dock dyrare att bo. Det kan kännas tröstlöst, men det finns hopp. Det blir alltid bättre med god planering och tidig förberedelse. Ju tidigare ni börjar förbereda er desto bättre. 

Till dig som förälder:

Ha en öppen dialog om det här med att flytta hemifrån. Har ni flera barn är det viktigt att ha en plan för alla. Behöver ni hjälpa alla barn ekonomiskt, eller bara ett av flera, försök få till ett  så rättvist upplägg som går. Eftersom ni nu frångår er barn- förälder - relation kan det vara bra att skriva avtal sinsemellan. Det gäller både om barnet ska bo kvar i föräldrahemmet under tiden han eller hon sparar ihop pengar för att kunna flytta hemifrån och om ni ska hjälpa till ekonomiskt. Allt är bra att få på pränt för att undvika faktiska och upplevda orättvisor. 

Hjälpa till med kontantinsatsen. Om du ger en gåva till ditt barn ses den som ett förskott på arv och summan ska räknas av från arvet i framtiden. Om du inte vill att pengarna ska ses som ett förskott på arv kan det regleras genom att skriva ett gåvobrev. Med tillägget att gåvan ska ses som enskild egendom säkerställer ni att barnet får behålla gåvan även om han eller hon skulle separera eller skilja sig i framtiden. 

Spara i eget namn. Ligger det långt fram att barnet ska flytta hemifrån kan du tidigt i barnets liv börja spara pengar. Här kan det vara bra att spara i eget namn. Om sparandet är i barnets namn får han eller hon tillgång till pengarna vid 18 års ålder. Ni kan ha tänkt att de sparade pengarna ska gå till en bostad men barnet har andra planer. Genom att spara i eget namn vet du att pengarna går till det som det var tänkt. 

Det går också som förälder att gå in som medlåntagare. Här kan det vara bra att skriva ett regressavtal, som reglerar skuldförhållandet mellan er. Tänk på att du är solidariskt betalningsansvarig även med ett regressavtal. Det innebär att ni båda, var för sig, är ansvariga för lånet gentemot banken.   

Håll koll på er skuld och amorteringsnivå om ni för att kunna hjälpa barnet(n) ekonomiskt tar upp ett lån på ert  befintliga lån. Om ni exempelvis  ligger under 70 procent och efter att ni hjälpt era barn hamnar över kan det bli en ganska dyr hjälp då det påverkar hur mycket ni ska amortera enligt amorteringsreglerna. 

Till dig som ung: 

Det kostar att flytta hemifrån. Har du en inkomst idag bör du vara medveten om att spara disciplinerat kommer med uppoffringar. Du får sannolikt lära sig att säga nej till utekvällar och annat som kostar pengar.. Har du en regelbunden inkomst är det bra att ha en stående överföring från det konto där du får in din lön. Sätt pengarna på ett sparkonto med ränta. Idag kan du få bättre ränta om du väljer att låsa dina sparpengar en tid. Du kan kanske önska dig pengar på att sätta in på kontot i födelsedagspresent. 

Prata med dina föräldrar om upplägget för att flytta hemifrån, ju tidigare ni pratar desto bättre. Kan du bo kvar gratis, för att snabbare kunna få ihop pengarna och därmed kunna flytta ut? Prata konkreta siffror och sätt en plan tillsammans. 

Ha rimliga förväntningar på din första bostad. Kanske måste du välja en mindre bostad eller en som ligger längre ut än vad du drömmer om. Tänk på att första bostaden sällan är en drömbostad, den kan komma senare. Försök i möjligaste mån att undvika att hyra en dyr bostad i andra hand. Ju dyrare hyra du betalar desto sämre är dina möjligheter att spara. Det kan kännas segt, men om du försöker härda ut lite till i ditt föräldrahem är det oftast en mycket billigare lösning än ett andrahandskontrakt. Ta juridisk hjälp om ni känner er osäkra. Läs på och lyssna på hur andra har gjort.

Faktaruta 

Gåvobrev. Gåvobrevet är en handling där gåvogivaren uttrycker sin vilja att ge bort något. Om man inte skriver ett gåvobrev räknas gåvan som ett förskott på arv. Det är bra att skriva ett gåvobrev för att undvika oklarheter och konflikter framöver. 

Enskild egendom. Man kan i gåvobrevet fastställa att gåvan (hjälp med kontantinsats, bostad eller annat) ska vara enskild egendom. Enskild egendom ingår inte i bodelning vid exempelvis en separation.

Medlåntagare. Att ta lån med medlåntagare kan innebära att det blir lättare att få lånet beviljat. Tänk på att du som medlåntagare har ett lika stort ansvar som huvudlåntagaren för att lånet ska betalas tillbaka. Det kallas solidariskt betalningsansvar. 

Solidariskt betalningsansvar. Det betyder att båda parter på lånet, oavsett hur lånet är fördelar mellan er, har samma ansvar för att skulden ska betalas. Om barnet inte kan betala som tänkt är det upp till föräldrarna att betala ränta och amortering på hela lånet.  

Regressavtal. Det används för att reglera hur ni fördelar betalningen av lånet.   Regressavtalet har dock inte någon betydelse för banken, där är ni alltid solidariskt betalningsansvariga.  

Varmt lycka till,

Claudia Wörmann, boendeekonom på Hypoteket