Bakom varje lycklig säljare står en dyster debutant

Vi vill gärna, i livets största affär, titta tillbaka och konstatera att det minsann blev bra. Därför är tilltron till marknaden viktig. Och tro mig, jag är den första att skriva under på att det minsann inte är lätt att tolka marknaden nu.

Någon gång kommer en fastighetsmäklare till tals som menar att nu har det varvat upp igen, och det med besked. Hennes utgångspunkt är den lokala marknaden, ett snävt geografiskt område någonstans i Sverige. Helt rätt, med hennes lokala perspektiv. Lika mycket som vi kan njuta av att Sverige är mångfacetterat kan det också bli hämmande när vi betraktar bostadsmarknaden som en enda. Fel, så fel.

Bostadsmarknaden i Simrishamn är väsensskild från den i Västerås och i Vasastan. Och när jag ändå pratar om Vasastan skulle jag personligen vilja sätta en klammer kring bostadsmarknaden i Stockholm som är fullkomligt unik och inte går att jämföra med övriga Sverige. På sina håll är utbudet större än efterfrågan, det råder överskott på bostäder och fler människor flyttar ut än in. På andra orter är det tvärtom.

Ibland sätter vi likhetstecken mellan ett stort utbud och köparens marknad. ”Nu är det köparens marknad”, tutar någon. Ett stort utbud betyder inte självklart att det är köparens marknad. Så kan det vara när säljarna har gjort affären i ordningen köpt först och sålt sedan. Nu är det mer vanligt att affären görs i ordningen, sälja först och köpa sedan. Det ger säljarna ett övertag på så sätt att de kan invänta helt rätt pris. För de har inte bråttom till nästa bostad.

En annan aspekt på dagens bostadsmarknad är att det finns människor som köpt bostad till ett högre pris än vad de förväntas sälja för. Då väntar man. Många gånger finansieras kontantinsatsen för nästa bostad med vinst från tidigare försäljning. Och i de fall man vill kliva upp i storlek, kanske på grund av att man bildat familj, är att sälja med vinst en förutsättning.

Det ligger ibland en förväntansbild i luften. Snart slutar marknaden att sega, proppen lossnar och bostadsmarknaden vaknar till liv igen. Och bostadsmarknaden ska normaliseras. Här kan man reflektera över vad den livliga marknaden betyder och vad en normal marknad egentligen innebär. Vill vi tillbaka till hur det var när det var som mest hektiskt, som under pandemin? De fåtal som klev av marknaden, som sålde dyrt och inte behövde köpa något nytt, kanske längtar tillbaka. Alla andra må ha sålt till ett högt pris, men också köpt dyrt på samma marknad. Sedan finns det personer som sannolikt hoppas att marknaden inte varvar upp igen, nämligen förstagångsköpare i alla åldrar.

I livet största affär ska det kännas rätt. Vi vill veta hur vår framtid ter sig, både på kort och lång sikt. Grumlas möjligheten till att ha koll på framtiden törs vi inte agera. Oro och osäkerhet ligger som en våt filt över oss. Konflikter bubblar lite varstans och här hemma finns också osäkerhetsfaktorer. Är det färdigsänkt nu? Kommer de nya reglerna om kontantinsats att klubbas igenom, finns det utrymme att förändra amorteringskravet? Och hur kommer de nya reglerna för ränteskillnad att påverka?

När fler har koll på detta och när räntesänkningarna fått effekt kan vi nog se att bostadsmarknaden blir lite ljummen igen. Med fler affärer och svagt stigande priser som följd. Och om osäkerheten kvarstår eller tilltar drivs marknaden framåt av de som inte kan vänta på bättre tillfälle. Människorna som byter bostad vid nytt jobb, skilsmässa, dödsfall, arbetslöshet och att familjen utökas.

Claudia Wörmann, boendeekonom på Hypoteket