Corona-pandemin har slagit hårt mot ekonomin i Sverige och världen samtidigt som bostadsmarknaden har gått starkt. Priserna på villor har ökat med över 10 procent och för bostadsrätter är siffran 6 procent, i snitt. Bolåneräntorna har sakta tickat nedåt, särskilt de bundna trots att reporäntan ligger still. Hur hänger allt detta ihop och är det dags att binda räntan?

Riksbankens prognos och besked

Efter många månader av Corona-pandemi räknar Riksbanken med att ekonomin börjar återhämta sig under våren 2021 i snabb takt. Det återstår att se vilka av våra nya rutiner som består efter så många månader av förändrad vardag och hur snabbt en bred vaccinering kommer dra igång de ekonomiska hjulen.

Prognosen innebär att Riksbanken väljer att inte justera reporäntan, den behålls på 0 procent. Däremot kommer Riksbanken att fortsätta stödja ekonomin genom att köpa obligationer som ges ut av staten, kommuner, banker och företag och på så sätt pressa ned räntorna indirekt, vilket bidrar till att vi konsumenter kan räkna med låga räntor på våra lån till 2023, då vi troligtvis närmar oss inflationsmålet på 2 procent igen.

Vad är reporänta?

Reporäntan är Riksbankens styrränta och det är den räntan som bestämmer vad bankerna får betala när de lånar pengar av Riksbanken. Genom att höja eller sänka reporäntan kan Riksbanken påverka andra räntor i Sverige. Höjer Riksbanken reporäntan, då blir det dyrare att låna både för oss privatpersoner och för företag. Vi konsumenter blir försiktigare med våra pengar, försöker att minimera våra lån som blir dyrare och företagen minskar sina investeringar. Allt detta leder till att inflationen sjunker. Sänker de reporäntan blir det billigare att låna pengar. Att ha ett bostadslån exempelvis kostar oss då inte så mycket mer utöver amorteringarna och vi kanske anser oss ha råd med en dyrare bostad. Företag i sin tur har råd att låna till nya investeringar och betala högre löner. Allt detta ökar inflationen.

Varför sänks inte reporäntan?

I beskedet vi fick i november meddelar Riksbanken att de lämnar reporäntan oförändrad. Ett beslut som kanske känns konstigt med tanke på att inflationen just nu är så låg. Vi vill ju att ekonomin ska sätta fart igen! Detta beslut beror på flera faktorer där det främsta i min mening är att en sänkning inte har någon effekt, eftersom huvudorsaken till att inflationen sjunker är att vi inte kan konsumera som förr. Den låga inflationen beror alltså inte på att vi är återhållsamma med våra pengar. Restriktionerna i samhället innebär att vår konsumtion av bla hotellnätter, restaurangbesök, flyg mm. har sjunkit nära till noll inom vissa sektorer, elpriserna har också sjunkit vilken har en betydande effekt på inflationen i stort. En sänkning av reporäntan ska stimulera oss till att konsumera mer, vilket i dagsläget i vissa fall är omöjligt. En annan orsak som kan spela in är att den redan låga inflationen och utsikterna för fortsatt låg ränta över tid eldar på bostadspriserna och våra lån ökar ännu mer, något som Riksbanken, Finansinspektionen och regeringen har uttryckligen sagt är ett problem.

Även om Riksbanken inte sänker reporäntan stöttar de ekonomin genom att köpa obligationer, bla bostadsobligationer som bankerna ger ut. Det i sin tur trycker ned räntorna på obligationerna vilket gör att bostadslånen kan fortsätta ha en låg ränta och till och med sjunka utan att reporäntan sänks.

Bostadsmarknaden – går starkt

Utvecklingen på bostadsmarknaden, som vanligtvis försvagas vid ekonomiska kriser, har varit oväntat stark. I oktober var villapriserna i snitt över hela riket drygt 10 procent högre än samma månad förra året och bostadsrätterna hade ökat med 6 procent under samma period. Detta trots att hushållens disponibla inkomster har utvecklats svagare än vanligt, de vanliga löneökningarna har ju för de flesta uteblivit fram till november i år. Normalt innebär det att efterfrågan på bostäder ska minska och att utvecklingen på bostadsmarknaden borde dämpas, och många ekonomer väntade sig ett priserna skulle sjunka, vilket skedde initialt men ändrades snabbt.

Det är andra faktorer som bidrar till att efterfrågan på bostäder är stor. De åtgärder som Riksdag och myndigheter har gjort för att underlätta pandemins ekonomiska konsekvenser för hushållen, exempelvis lättat upp reglerna kring a-kassa, korttidspermitteringar och möjlighet till amorteringsfrihet, är en bidragande faktor. En annan är vår förväntning på att räntan ska fortsatt vara låg under flera år framöver, vilket innebär att hushållen känner sig mer säkra på vad boendekostnaderna blir. Att många arbetar hemifrån i kombination att vi spenderar mindre pengar på nöjen, resor och till och med pendling kan också ha bidragit till att fler är villiga att betala mer för sin bostad, särskilt småhus har varit eftertraktade. Dessutom har nyproduktionen av småhus varit låg sedan 90-talskrisen vilket bidrar i sin tur till att utbudet just nu är lågt. Till sist har även den goda återhämtningen på börsen stärkt hushållens sparande vilket ytterligare stärker bostadspriserna.

Ska jag binda räntan?

Räntor på bostadslån och andra lån kommer förbli låga under flera år framöver och det finns all anledning att tro att vi kommer ha för en fortsatt värdeökning på bostadsmarknaden ett tag till.

Jag har alltid rekommenderat rörlig ränta eftersom det i regel är billigare. Bunden ränta har historiskt varit dyrare eftersom banken tar risken för att räntorna höjs och bolåntagaren har fått betala för tryggheten. Men som med mycket annat den senaste tiden så ser det inte ut så längre. Vi har flera aktörer på marknaden som erbjuder signifikant lägre räntor till dem som binder räntorna på ett eller flera års sikt än till dem som vill ha sina lån rörliga. Dessutom erbjuder en del av dem riktigt låga räntor, som vi tidigare aldrig sett förut. Därför tycker jag att du som har bolån ska utnyttja läget och se till att dina räntor förblir låga de närmaste åren.

Bind räntan nu – men gör detta först!

Riksbanken kommer i möjligaste mån försöka hålla reporäntan oförändrad, det finns ingen anledning att tro att räntorna kommer att sjunka så mycket mer än de nivåer vi ser idag, inte heller kommer de höjas. Bankerna är trygga med de kan låna pengar av Riksbanken till en låg ränta och marginalerna är goda. Bankerna tjänar mycket pengar på våra bolån.

Aktiviteten på bostadsmarknaden är hög, bankerna konkurrerar om oss bolånetagare och det finns en hel del uppstickare på marknaden som gynnar oss konsumenter. Dessutom börjar fler och fler kunna tänka sig att byta bank men de flesta upplever fortfarande att det kräver tid och energi att göra ett sådant byte. Är erbjudandet bra nog kan vi ändå tänka oss att slå till.

Genom att erbjuda låga bundna räntor knyter banken oss till dem som kunder. Därför behöver du vara uppmärksam på:

· Hur länge kommer jag bo kvar? – Om du vill eller behöver flytta innan bindningstiden gått ut kan det bli dyrt eftersom du i många fall kan behöva betala ränteskillnadsersättning. I vissa fall kan banken gå med på att byta säkerheten på lånet, det vill säga att lånet är kvar om du köper en annan bostad med samma eller högre värde. Det är dock ett beslut som banken måste ta ställning till vid försäljningen och inget du med säkerhet kan veta på förhand. Vill du kunna vara flexibel rekommenderar jag rörlig ränta även fortsättningsvis.

· Håll koll på villkoren – Ett bra ränteerbjudande idag innebär inte per automatik att det blir lika bra efter bindningstiden. En del banker lockar kunder med väldigt bra villkor som sedan försämras över tid. Där måste du vara uppmärksam. Sätt en påminnelse i mobilen så att du i god tid innan bindningstiden går ut kan kolla upp vad som händer med din ränta och jämföra andra aktörer.

· Nöj dig inte med första beskedet – Även om din bank erbjuder dig en bra ränta kan det finnas andra som kan ge dig bättre. Be att få återkomma efter du gjort en jämförelse och be din bank att matcha bättre erbjudanden om de dyker upp.

· Andra avgifter – kräver banken att du flyttar andra tjänster såsom lönekonton och sparanden till dem för att du ska få den lägre räntan? Då behöver du också ta ställning till vad detta kostar både i nya avgifter och för att genomföra själva flytten.

Sharon Lavie, Sparekonom på Hypoteket